Procédure
Tjänst berörd : domännamn
Panel berörd : ingen specifik panel
Nivå : nybörjare
När du hanterar ett domännamn kan du stöta på termer som DNS, underdomän, CNAME, registrar eller Auth-kod. Denna ordlista hjälper dig att enkelt förstå deras betydelse och roll.
Termerna är grupperade efter tema för att du snabbt ska kunna hitta den information du söker. För de åtgärder som ska utföras i ditt kundkonto eller ditt webbhotell hittar du detaljerade hjälpartiklar längst ned på sidan.
Förstå ett domännamn
Domännamn
Ett domännamn är adressen som används för att komma åt en webbplats eller en tjänst på Internet, till exempel monsite.fr.
Det gör det möjligt att använda ett lättare namn att komma ihåg i stället för en IP-adress som består av siffror eller tekniska tecken.
Ett domännamn kan användas för en webbplats, e-postadresser eller andra onlinetjänster.
Domänändelse
Domänändelsen är den del som finns i slutet av domännamnet.
I monsite.fr är ändelsen .fr.
Det finns många ändelser, till exempel :
.fr.com.net.org.eu.be
Vi använder också termen TLD för att beteckna en domänändelse.
ccTLD
En ccTLD är en ändelse som främst är associerad med ett land eller territorium.
Till exempel :
.fr för Frankrike ;.be för Belgien ;.de för Tyskland ;.es för Spanien.
Registreringsreglerna kan variera mellan olika ändelser.
gTLD
En gTLD är en generisk ändelse som inte är direkt kopplad till ett land.
Till exempel :
Det finns också många nyare ändelser som .shop, .online eller .site.
IDN
En IDN, för Internationalized Domain Name, är ett domännamn som kan innehålla tecken som inte tillhör det klassiska latinska alfabetet.
Det gör det till exempel möjligt att använda vissa accentuerade tecken i ett domännamn när den aktuella ändelsen tillåter dem.
Underdomän
En underdomän gör det möjligt att skapa en separat adress utifrån samma domännamn.
Med domänen :
monsite.fr
kan du skapa :
blog.monsite.fr
eller :
boutique.monsite.fr
En underdomän kan visa en annan webbplats eller användas för en särskild tjänst.
Värdnamn eller hostname
Ett värdnamn, även kallat hostname, identifierar en maskin eller en tjänst i ett nätverk.
På Internet kan det till exempel motsvara :
serveur.monsite.fr
I de flesta vanliga användningsfall behöver du inte ändra ett hostname direkt.
Förstå DNS
DNS
DNS, för Domain Name System, är systemet som bland annat gör det möjligt att koppla ett domännamn till de servrar som används av en webbplats, e-post eller andra tjänster.
När en besökare till exempel skriver in monsite.fr hjälper DNS till att avgöra vilken server begäran ska skickas till.
DNS-servrar
DNS-servrar visar var DNS-konfigurationen för en domän hanteras.
När du använder LWS DNS-servrar hanteras domänens DNS-zon vanligtvis via berörda LWS-tjänster.
Att byta DNS-servrar och att ändra en DNS-zon är två olika åtgärder.
DNS-zon
En DNS-zon innehåller de olika posterna som gör det möjligt att dirigera de tjänster som är kopplade till din domän.
Den kan bland annat ange :
- vilken server din webbplats ska peka mot ;
- vilka servrar som ska ta emot dina e-postmeddelanden ;
- hur vissa externa tjänster ska verifiera din domän.
A-post
En A-post kopplar ett domännamn eller en underdomän till en IPv4-adress.
Den kan till exempel ange vilken IP-adress monsite.fr ska dirigera till.
AAAA-post
En AAAA-post fungerar som en A-post, men den använder en IPv6-adress.
CNAME-post
En CNAME-post gör det möjligt att koppla ett namn till ett annat värdnamn.
Den används ofta för underdomäner eller för att ansluta en domän till vissa externa tjänster.
MX-post
En MX-post anger vilka servrar som ansvarar för att ta emot e-post för en domän.
En felaktig ändring av MX-posterna kan förhindra mottagning av meddelanden.
TXT-post
En TXT-post gör det möjligt att publicera en textinformation i DNS-zonen.
Den används särskilt för :
- att verifiera ägandet av en domän hos en extern tjänst ;
- att konfigurera SPF ;
- att konfigurera vissa säkerhetsmekanismer kopplade till e-post.
Förstå SPF, DKIM och DMARC
SPF
SPF gör det möjligt att ange vilka servrar som är auktoriserade att skicka e-post i ditt domännamns namn.
SPF-policyn publiceras vanligtvis i en DNS-post av typen TXT.
En korrekt SPF-konfiguration bidrar till att begränsa förfalskning av din avsändaradress.
DKIM
DKIM lägger till en digital signatur till skickade e-postmeddelanden.
Denna signatur gör det möjligt för mottagarservern att kontrollera att meddelandet verkligen kommer från en auktoriserad server och att det inte har ändrats under transporten.
DMARC
DMARC kompletterar SPF och DKIM.
Det gör det bland annat möjligt för en domänägare att ange för mottagande servrar hur meddelanden som inte klarar autentiseringskontrollerna korrekt ska hanteras.
Vem är inblandad i hanteringen av ett domännamn?
Domäninnehavare
Innehavaren, ibland kallad registrant, är den person eller organisation i vars namn domänen är registrerad.
Det är viktigt att uppgifterna är korrekta och uppdaterade.
Ägarkontakt
Ägarkontakten motsvarar innehavarens uppgifter kopplade till domännamnet.
Vissa viktiga ändringar kan kräva bekräftelse från denna kontakt.
Teknisk kontakt
Den tekniska kontakten kan ansvara för att hantera domänens tekniska aspekter.
Beroende på tjänstens konfiguration kan den vara annorlunda än innehavaren.
Registrar eller registreringsombud
Registrar, även kallad registreringsombud, är leverantören hos vilken du registrerar och hanterar ditt domännamn.
LWS fungerar som registreringsombud för de ändelser som de erbjuder direkt eller genom sina partners.
Register
Registret är den organisation som ansvarar för att hantera en domänändelse.
Det fastställer bland annat vissa regler som gäller för domännamn som använder denna ändelse.
Reglerna kan alltså vara olika för en domän i .fr, .com, .eu eller en annan ändelse.
Överföring och livscykel för en domän
Auth-kod, AuthInfo eller EPP-kod
Auth-koden, ibland kallad AuthInfo, överföringskod eller EPP-kod, är en kod som används för att godkänna överföringen av ett domännamn till ett annat registreringsombud.
Alla ändelser använder inte nödvändigtvis samma procedur.
Denna kod ska hållas konfidentiell: en person som har den kan försöka initiera en överföring av domänen.
Överföring av ett domännamn
En överföring innebär att hanteringen av ett domännamn flyttas från ett registreringsombud till ett annat.
Överföring innebär inte ett byte av ägare.
I många fall kan webbplatsen och e-postadresserna fortsätta att fungera under överföringen om deras DNS-konfiguration förblir oförändrad.
Ägarbyte
Ett ägarskifte innebär att domänens innehavare ändras.
Denna åtgärd skiljer sig från en överföring till en annan leverantör.
Beroende på den aktuella ändelsen kan särskilda bekräftelser eller villkor krävas.
Utgång
Ett domännamn registreras för en bestämd period och måste förnyas.
När det löper ut kan tjänsterna som är kopplade till domänen avbrytas.
Det rekommenderas därför att förnya domänen innan dess utgångsdatum.
Återlösningsperiod
Efter utgången och beroende på vilken ändelse som används kan en domän gå in i en återlösningsperiod.
Under denna period är domänen vanligtvis inte längre normalt användbar men kan ibland fortfarande återställas.
Återställning av en domän under återlösningsperiod kan medföra extra kostnader. Längden på denna period och möjligheterna till återställning beror på den aktuella ändelsen.
HOLD-status
En domän som placeras i HOLD-status kanske inte längre publiceras normalt i DNS.
Detta kan bland annat förhindra åtkomst till webbplatsen eller att de associerade e-postadresserna fungerar.
Orsaken till statusen måste kontrolleras innan du gör en ändring.
Registreringsuppgifter, RDAP och WHOIS
Registreringsuppgifter gör det möjligt att få viss teknisk eller administrativ information om ett domännamn, såsom :
- dess registreringsombud ;
- dess registrerings- och utgångsdatum ;
- dess DNS-servrar ;
- vissa statusar kopplade till domänen.
Termen WHOIS används historiskt för att beteckna de tjänster som gör det möjligt att konsultera denna information.
För generiska ändelser används numera protokollet RDAP som referenssystem för att konsultera registreringsuppgifter.
Domäninnehavarens personliga kontaktuppgifter är inte nödvändigtvis offentliga. Beroende på ändelsen, registret och typen av innehavare kan viss information döljas för att skydda personuppgifter.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan ett domännamn och ett webbhotell?
Domännamnet motsvarar adressen som används för att komma åt din webbplats, till exempel monsite.fr.
Webbhotellet motsvarar det utrymme där filer, databaser och andra delar som behövs för att webbplatsen ska fungera lagras.
Du kan alltså äga ett domännamn utan webbhotell, eller peka din domän mot ett webbhotell hos en annan leverantör.
Vad är skillnaden mellan DNS-servrar och DNS-zonen?
DNS-servrar visar var domänens DNS-konfiguration hanteras.
DNS-zonen innehåller de poster som faktiskt dirigerar webbplatsen, e-posten och andra tjänster.
Du kan alltså ändra en post i din DNS-zon utan att byta domänens DNS-servrar.
Vad är skillnaden mellan att överföra en domän och att byta ägare?
En överföring byter det registreringsombud som ansvarar för domänen.
En ägarändring ändrar domänens innehavare.
Detta är två olika åtgärder.
Kan jag ändra namnet på en domän efter registreringen?
Nej. När det väl är registrerat kan själva namnet inte döpas om.
Om du vill använda en annan adress måste du registrera ett nytt domännamn och sedan, vid behov, flytta eller omdirigera din webbplats till det.
Hur lång tid tar det innan en DNS-ändring syns?
En DNS-ändring syns inte alltid omedelbart.
De gamla uppgifterna kan tillfälligt ligga kvar i olika DNS-cachar. Tidsfördröjningen beror bland annat på vilken typ av ändring det gäller och de värden som konfigurerats i DNS-zonen.
Det är därför normalt att en ändring fungerar snabbt från vissa nätverk men ännu inte från andra.
Är en webbredirection och en DNS-punktning identiska?
Nej.
En DNS-punktning anger vilken server eller tjänst en domän ska dirigeras till.
En webbredirection skickar besökaren från en webbadress till en annan adress, till exempel från ancien-site.fr till nouveau-site.fr.
Dessa två mekanismer löser inte samma behov.
Ja
Nej
Om 